Allt för ofta hör jag politiker prata om jämställdhet. Det ska vara lika för båda könen på arbetsmarknaden. Lika lön för lika arbete etc. Men alldeles för sällan hör jag politiker prata om den viktiga jämställdheten. Det förbjudna ämnet att prata om, inom jämställdhetsområdet – Mäns rätt till sina barn.
Om man separerar, sker det tyvärr oftast, inte som vänner. Det är alldeles för ofta en massa agg emellan föräldrarna, ett agg som går ut över de små i familjen, barnen. Barnen ska sen försöka anpassa sig till två olika hem och dessutom känna saknad efter den andra föräldern. Detta är ingen lätt situation för barnen och föräldrarna och inte blir det bättre av den kamp som oftast är.
När man separerar, har man också samma skyldigheter som förälder som när man är tillsammans med den andra parten. Men hur ser rättigheterna ut? Man skulle vilja att det vore att barnbidrag etc med automatik delades lika mellan föräldrarna i de fall som vårdnaden är lika. Detta är ju inga problem när man bor tillsammans och inte heller om det är växelvis boende efter en separation. Men tyvärr fungerar inte det svenska systemet på detta sätt. Barnbidraget behålls av mamman om hon inte frivilligt väljer att skriva över en del av det eller hela till pappan. Varför är det så? Ses barnbidraget som en ”lön” till mamman? Nej, jag hoppas att det verkligen inte är så. Barnbidraget ska användas som en hjälp till att försörja barnet/barnen och ingenting annat och då har man ju lika kostnader om barnen bor på två olika ställen, lika tid. Konstigt att ingen jämställdhetsförespråkare pratar om detta? Jag tycker att det är synd och skam att detta inte sker.
Sen har vi det underbara runt vårdnadstvister som fortfarande dömer till kvinnors fördel, trots att så inte ska ske. När ska samhället följa med i utvecklingen och låta männen få lika stor del av sina barns uppväxt? Självklart finns det personer som inte ska vara vårdnadshavare till sina barn och frågan är om valet som skett av den andra parten är så speciellt lämpligt att denne också ska bli förälder, men det samtalet kan pågå i evigheter.
Tilläggas ska också göras att jag är mycket glad över att jag och mitt ex inte har samarbetsproblem runt barnen etc.
Micke
