Jag måste nog ha ett av världens bästa jobb. Dels har jag en utsikt från mitt kontor som hela tiden ger mig nya vyer och som skänker mig nya upplevelser. Varje dag och varje körning är en ny upplevelse. Visst är det så att många gånger är det samma sak, men inte alltid.
Häromdagen var jag med om en underbar körning då jag var och hämtade en äldre man som skulle hem. Han hade varit hemifrån ett tag så han längtade hem och det skulle bli så skönt att komma hem till Kärringen som han sa. När vi efter en liten resa kom fram så möter hon oss utanför deras hem sedan många år tillsammans med deras dotter som också var där. Mannen började då att gråta när han såg henne när han kommit ur taxin. Han var då helt intill henne. Han klappade henne på käken, lade sitt huvud mot hennes och hon sa till han: Du tölen. Ja, detta var något av det sötaste jag sett på evigheter.
Micke
