Denna fråga är mycket viktig och ett måste att tänka på. Läs denna artikel i aftonbladet. Och ta dig sedan en seriös funderare på hur du använder dina ögon.
För 9 år sedan bestämde jag mig för att förändra mitt liv och det på ett mycket drastiskt sätt. Jag valde att göra en Gastric Bypass och detta förändra mitt liv både psykiskt och fysiskt. Vägen fram till operation är viktig att gå, men viktig att gå. Jag slutade att köra taxi på heltid, pluggade till undersköterska och jobbade inom vården. Jag började gå ner i vikt, men med min hydda som jag hade, ja då var det ingen dans på rosor. Dessutom gick jag en kurs före operation som var mycket intressant att gå, för att klara av livet efter operationen.
När jag började vägen såg jag ut så här:
185 kilo var min vikt som mest och ja, livet var allt annat än lätt att leva. Ett år efter operation ja, då hade jag gått ner i vikt och såg ut så här:
Ja, det är väll ungefär så jag ser ut idag. Några kilon upp och några kilon ner, men det kvittar. Livet är helt annorlunda än det var på den tiden. Så, vad beror då denna viktökning på? Jo, ingenting annat än felaktigt matintag. Jag åt alldeles för lite, hur konstigt det än låter, och när jag åt, ja då åt jag åt helvete fel och dessutom oregelbundet.
Jag tog hjälp av dietist på Arvika Sjukhus och förutom att byta arbete, började dessutom att styrketräna. Livet lekte och äntligen rasade kilonen. Men, matchen var inte över. Tackvare att jag inte läste allt som står på förpackningarna så att jag som sagt en massa fel. Jag började att laga all mat själv från grunden. Visserligen maten mycket godare, men inte dyrare, men det tog ju lite mer tid. Det är klart att det är ökade kostnader till en början, men på sikt blir det mera lönsamt att göra allt själv. Jag gick ner från 185 till 153 före operation på detta sätt.
Matens upptagning, ja visst har gener en del med saker att göra, men framför allt ligger felet i hur, vad, när och regelbundheten i om man går upp i vikt eller inte. Dessutom motionen förstås. Men det är ingen enkel väg att gå för att gå ner i vikt. När man väger så mycket som jag gjorde och var så glad i mat, ja då har man ett matmissbruk. Ett missbruk som jag måste leva med resten av mitt liv. Min mat var alltså mitt knark.
Livet går vidare nu i alla fall och mitt missbruk är något jag ALLTID kommer att få leva med.
Tänk på hur du möter din medmänniska i livet. Det finns något unikt inom alla.
Micke
