Socialnämnden i kommunen har länge gått med underskott och man kan fråga sig varför. Mycket görs, för att komma på rätsida med ekonomin, ändå är det negativt resultat.
Jag är ganska säker på att det ekonomiska bekymret i Socialnämnden består av tre delar, lika viktiga för att förstå att det inte går att vända ekonomin till något annat än underskott.
- Nämnden har aldrig givits en budget som motsvarar behovet.
- Det är allt fler som behöver insatser i varierande grad av kommunen och kommunen har en skyldighet att uppfylla dessa.
- Sparivern under 90-talet och en bit in på 00-talet, visar nu sin effekt.
Jag börjar nu med den sista av dessa punkter. De besparingar som gjordes vid den ekonomiska krisen, drabbade som vanligt mestadels de mest utsatta i samhället, nu ca 30 år senare visar detta sig i form av olika kostnader för socialen. ex. De neddragningarna som då skedde inom socialtjänsten men framförallt inom skolan, visar sig nu då dessa då barn nu blivit äldre och skaffar egna barn, som då kanske behöver en insats. Detta gäller ju självklart också den föräldern. Så, de besparingar som gjordes då, kommer nu tillbaka än dyrare för kommunen.
Nummer ett och två hör liksom trean ihop. Nämnden ges aldrig nog med medel som behövs för att skapa de förutsättningar som behövs. Mycket av de behov som är, är över lång sikt och då är det inte varken lätt eller rätt att ”bolla” med dessa. Socialnämnden gör garanterat allt de kan, för att tillgodose så många behov som möjligt, därför ligger det faktiska ansvaret för detta underskott inte hos nämnden utan på den budgetberedning som inte klarat av att göra de politiska prioriteringar som behövs göras. Detta skapar den orättvisa fördelningen till socialnämnden. Bara detta att kompensation för löneökningar, inte alltid har beviljats orsaker underskott på flera miljoner.
Budgeten har sett bra ut, men vetskapen om att resultatet har pekat mot något annat har hela tiden funnits där, inom budgetberedningen. Så ska inte en kommun skötas.
Micke
