Att vara gammal och hamna på ett särskilt boende är ett stort steg i livet. Man flyttar ifrån sin trygghet och kanske också sin äkta hälft. Man kommer till ett nytt ställe med nya bekantskaper som man ska stifta och det är många gånger en mycket jobbig omställning i livet.
Tittar man då på den budgeterade delen för Eda kommun (min hemkommun som ett exempel), så tycker jag det är mycket tragiskt vad lite pengar som varje individ inom dessa boende får.
| Särskilt boende | Antal boende | Budget, intern ersättning till kostsektionen | Budget, inköp
livsmedel |
| Petersborg | 16 | 482 000 | 100 000 |
| Klockargården | 8 | 241 000 | 70 000 |
| Tallmogården | 8 | 241 000 | 70 000 |
| Gunnarsbygården | 8 + 4 korttid | 362 000 | 80 000 |
| Älvgården nere | 16 | 418 000 | 100 000 |
| Älvgården uppe | 16 | 418 000 | 100 000 |
| Hiernegården | 13 | 469 000 | 80 000 |
| Summa | 85 st | 2 631 000 kr | 600 000 kr |
Detta ger ett snitt på matkostnaden/dag 104.14 per person. En summa som är enormt tragiskt liten. Tar man dessutom och tar bort det som kommunen internt fakturerar varandra så blir det är mindre kvar. Snittet här per individ är: 84.80. Kvar i snitt förutom Lunch och middag/kvällsmat: 19,34/dag och individ. Detta ska täcka Fika (fm och em), måltidsdryck, knäckebröd, smörgåsar, smör, pålägg etc. Ja, det är inte lätt att vara gammal. Frågan är om det är på detta sätt som vi själva vill bli behandlade när vi blir gamla. Hur ser det ut i din kommun? Här har vi inte ens en sådan
Micke
