E3b – 30 år senare – FAN, vad tiden går!

Fan, vad tiden går! – MEN, inte är jag så gammal, väl?

Ja, vi gick ju inte ut exakt denna dag som detta inlägg publiceras, men klassen kommer samlas i alla fall idag och det ska bli helskotta så roligt. Det är ju egentligen till sommaren, som det gått 30 år, så nu är det egentligen 29.5 år, men varför bry sig om sådana småsaker.

Några har jag ju sprungit på genom åren, men det är inte alls många av oss. Det ska roligt att höra vad som hänt under dessa år som nu gått sen vi slutade Solbergaskolan, Arvika. Många roliga minnen är det från skolan och klassen. Ett som kommer med en gång är ju faktiskt att jag är en av de regerande mästarna i SOLIF innebandy. Jag hade en order. gör dig så stor du kan, verkade ju fungera det ypperligt. När finaldagen kom, så var några av oss fortfarande fulla och en del bakfulla. Vårt lag bestod av mig, Anders, Henrik och Henrik samt Tony. Eftersom vi då hade fått hjälp av tjejerna, som sminkande oss på löpande band och på med kvinnokläderna, så fick vi ett mål till godo från start. Men det spelade ingen roll. Vi slog motståndarna ändå, men det tror jag mest berodde på att de var ännu mer påverkade av nattens festande än vad vi var. Semin avgjordes på straffar och så gick vi obesegrade genom hela säsongen.

Då jag är som jag är vet jag att jag på ett matteprov då vi skulle räkna ut hur snabb genomsnittshastighet en lastbil haft mellan punkt A och B, för att polisen skulle kunna avgöra om han kört för fort då olyckan skedde. En typisk idiotfråga. Därför att: Man kan bara bevisa den genomsnittliga hastigheten om man räknar ut på det sättet, men det säger ingenting om hastigheten vid olyckstillfället och därmed kan han inte dömas som vållande till den heller för att ha kört för fort. Men däremot är det bara att avläsa på färdskrivarbladet (30 år sen var det inga digitala kort) och se exakt hur snabbt han körde vi olyckan. Så, jag skrev som svar på provet: Kolla färdskrivarbladet för att se hur fort han körde vid olyckstillfället och har han struntat i reglerna och tex inte har något skrivarblad i, ja då blir han dömd ändå. Men, det tyckte inte läraren, var ett bra nog svar utan fick fel. Inte mitt fel att han inte visste detta ju. Varför jobba hårt, när man kan jobba smart? Dumheter.

Så, var det visst någon djuping på skolan, som tyckte att den brandsläckaren vid cafeterian skulle sprutas ut. Idioti, men jag vet inte vem det var som gjorde det och nu är det för länge sen ändå. Rektorn hade tagit ett beslut om att stänga cafeterian tills den som tömde släckaren skulle berätta att det var den. Förstår vad rektorn ville med det, men kollektiv bestraffning är inte tillåtet i Sverige, dessutom så stängdes utrymningsväg. Snabbaste lösningen, ringa brandstationen och berätta vad som skett, chefen där kom och 5 minuter efteråt var det öppnat så vi kunde handla

I början på (jag tror det var) tredje läsåret, hade Arvika kommun bestämt sig för att ta ut avgift för förbrukningsmaterial av oss elever. Nu rörde det sig inte om någon stor summa, men vi ska också komma ihåg att Sverige var inne i en djup ekonomisk kris, så alla offentliga gjorde allt de kunde för att hålla nere kostnaden. Vi skulle få betala 60:- för materialet. Så jag frågade på ett partimöte här i kommunen, vad som ingick i den interkommunala ersättningen Eda kommun får betala Arvika kommun, för elever på Solbergaskolan och fick till svar att allt skulle ingå. Dagen efter, var jag hos rektorn Bengt Lund, igen och behövde ha ut avtalet. Då gjorde han misstaget och sa: Gör inte en så stor sak av det här nu. Inom 14 dagar, hade samtliga som betalat för det, fått pengarna tillbaka, kommunen hade fått köpt in mer material. Detta kom han ihåg på studentbalen, då han berättade händelsen och jag fick en förpackning bläckpennor. Jag tror denna händelse motsvarade 60 000 för Arvika kommun så ja 60 kronan gick ju många elever på.

Bengt tog senare en riktig god hämnd, för vi var ett gäng som samlades och pratade politik och vi listade ut, att vi hade inte haft någon brandövning. Sagt och gjort, övningen blev av och jag som är så helvetes höjdrädd skulle kliva ur ett jävla fönster, högst upp i skolan och åka ner med brandmännen, i korgen de har. Jag är innerligt glad än idag, att jag i alla fall slapp klättra nedför någon jävla stege eller något. Den springan mellan korgen och karmen, kanske var 1 cm, men i min värld är det många meter. Väl inne i korgen var det enda alternativet att blunda, för att slippa se hur långt det var ner.

Jag skrev till Bengt när jag beställde boken om hans liv om han kom ihåg mig. Med tanke på att jag mer bodde inne på rektors expeditionen vore det ju konstigt om han inte gjorde det. Men, jodå jag hade visst lämnat avtryck, därmed.

Jag hade minst sagt, placerat honom helt fel på den politiska skalan. Han ställde mig just den frågar, när vi drack en öl och rökte. Jag var så långt ifrån sanningen jag bara kunde komma. Jag hade känslan av att han var moderat, men så var inte fallet, utan han var medlem i KPML(r). Hoppsan, det var lite felbedömt där och inte så lite heller faktiskt. Men, det blev ett gott skratt av det.

Tyvärr så finns inte Rektor Bengt Lund kvar längre då han avled i början av februari 2024. Arvikapartiets grundare LO Gjävert skriver väldigt fint om Bengt i sitt inlägg.

Om jag hade haft vetskapen om din bortgång, hade jag gått på begravningen.

Vila i Frid, Bengt och tack för alla samtal om vått och torrt.

Texten i detta inlägg är alldeles för lång redan. Därför avslutar jag här och säger/skriver Daniel Suhonnen i slutet av podden starta Pressarna gör: ”Ekonomi är politik, ingenting annat”.

Micke