Ja, det kan ju inte vara en direkt nyhet för någon. Det tror jag händer oss alla.
Om man tänker på den gymnasieutbildning jag har, är de jobb jag haft ingenting knutet till det. Detta tror jag beror på att jag valde (idiotiskt nog) att lyssna på den syokonsulent vi hade i grundskolan. Jag ville studera till kock i Åmotfors, men nej det ansågs vara ett dåligt val för det var ingen ”framtid” i den branschen utan jag skulle välja något med dator. Det var det som skulle vara framtidens arbetsmarknad. Ja, dum nog lyssnade jag på detta. Om jag hade gjort, som jag själv önskade, så tror jag inte att jag varit någon känd krögare för den sakens skull, men jobbet hade jag troligen gillat.
Alla de arbeten jag haft i livet har varit inom området att hjälpa en annan människa. Jag har jobbat i mataffär, kört buss och taxi (Sverige och Norge), undersköterska, skötare i psykiatrisk vård, ordningsvakt. Så, att jag trivs med att jobba med folk kan man väl lugnt säga. Ja, självklart har jag haft andra jobb också, men de är korta perioder lite här och där via bemanningsbolag och så direkt på ett företag på Gardermoen. De korta jobben, har varit inom lager och logistik.
Några har reagerat på de ”stora” skillnaderna i jobben, tex undersköterska och taxichaufför. Men skillnaderna är inte så stora egentligen, då grundarbetet är att hjälpa en annan person samt ha social kontakt. Båda dessa yrken är i grunden helt fantastiska, men det mesta beror på kollegorna. Bra kollegor är a och o i alla arbeten.
Micke
