Och knappt det. Vad är vitsen med att masa sig ur sängen varje morgon och ta sig till ett arbete för att få behålla 10% av sin lön?
Ja, detta är nog en fråga som vi var och en ställer oss ganska ofta.
Om man har en lön på 20000 före skatt, ja då får i alla fall denne skribent behålla ca. 10% av sin lön varje månad, när de mesta är betalt. Gud vad tråkigt det är egentligen. Först ska staten ha % av min lön i form av skatt. Sen är det räkningar att betala och till sist så sitter man kvar med ca 10% av lönen. Kul? Nej.
Varför ska det behöva vara så? Måste vi ha det så? Ja, det beror ju mycket på vilket samhälle vi vill ha och självklart också på vilka skulder jag har att betala. Men kul är det fan i mig inte.
Nu så har det då kommit en lagändring som kommer göra det än jävligare för en vanlig arbetare att köpa sig ett eget hem. Denne lag säger att man nu bara ska få låna 85% av värdet på fastigheten, eller om det var 85% av köpesumman, men jag tror att det var det sistnämnda. Ja, här i kring ligger fastigheterna mellan 500000 och 1500000 som regel några dyrare och några billigare. Ja, vad innebär detta då? Jo, att jag måste spara ihop mellan 75000 och 225000 själv innan jag får köpa mig ett eget hem. Ja, det låter ju inte så illa med 15% och jag är glad att jag inte bor i en större ort, för då hade det varit än värre. Men, för egen del är det illa nog.
Själv jobbar jag inom vården och tyvärr och jag är båda slagen som står på bilden, men det spelar mindre roll. Det jag vill ha fram är att kommunerna och landstingen i Sverige inte uppskattar vårt arbete som vi gör utan vi ska drivas av kallet. Ja, säger en del då. Men låginkomsttagarna är det som har fått mest procentuellt sett i skattesänkningar av den nuvarande regeringen. En av dem kan du läsa här (vet inte om han skriver om det på sin blogg, men Jan Wettmark har gjort det i lokalpressen Arvika Nyheter). Ganska intressant att se att en del har procent i plånboken, jag har kronor och ören jag, men mestadels kvitton.
Nej, det är verkligen hög tid för fackföreningsrörelsen att se till att värdesätta oss alla som gör ett enormt arbete för att andra ska kunna sköta sina arbeten i framtiden. Dags att se oss som är i botten av samhällets arbetspyramid eller är vi inte värda det?
Micke