För en massa år sen, när jag valde att engagera mig politiskt, det vill säga 1990 var jag med om mycket saker. Bland annat kommer jag ihåg hur starka politiska ledare som fanns i det kommunala arbetet. Politikerna var mycket väl insatta i sitt uppdrag och de olika frågorna som hör till. Tjänstemännen var betydligt färre till antalet. Om det fanns en osäkerhet, gällande något som tjänsteman gick man till sin chef och sist till politiken.
Nu har det visserligen blivit mycket mera krav på verksamheterna och det händer saker och ting mest hela tiden. Frågan är om den tjänstemannastab vi har idag är rätt antalet och rätt i kvaliteten, som vi får till kommuninnevånarna. Det är en mycket relevant fråga som jag funderar mycket på.
Allt var inte sämre förr, men just detta med engagemang och jobba för allas bästa inte alltid är så. För att få folk att läsa på luntorna med papper och verkligen sätta sig in i sitt uppdrag, måste det nog ändå till ett högre arvode till samtliga förtroendevalda politiker förutom KSO (Kommunalråd) som redan har en rejäl lön nog.
Kanske är det också så att vi ska minska antalet ledamöter i kommunfullmäktige, när frågor kommer dit är det redan i stort sett beslutat i alla fall 99.99% av frågorna är det så med (min egen gissning utan att ha räknat på det).
Ersättningsnivåerna mellan Eda och Arvika och det fasta arvodet som utbetalas, så kan man sätta en extra nolla, bakom Edas arvode så får man Arvikas. Ja, det stämmer ju inte på allt och alla men inte så långt därifrån är sanningen.
Vad tycker du skulle vara en skälig nivå på det fasta arvodet till tex Kommunfullmäktiges ordförande eller kommunrevisionens ordförande, för att denne ska kunna förbereda sig inför möten mm. 1000, 2000, 5000, 10000, 20000? I tillägg till detta kommer timarvode och förlorad inkomst. Skulle du ta på dig ett uppdrag i politiken om du inte förlorade på det, utan hade låt oss säga 5000 mer i månaden än vad du har nu?
Micke
