Vems är ansvaret?

Saker och ting händer i en människas liv som gör att livet blir jobbigt att leva. Vad det är som sker som gör att man fattar detta ödesdigra beslut, ja det är ytterst personligt och omöjligt för någon annan att svara på.

Jag har också suttit där och med dessa dystra tankar. Tyvärr fattade jag också beslutet att försöka avsluta mitt liv, mitt i min egen dystra tankevärld där och då. jag valde att ta sådana i alldeles för hög dos, ett beslut som var mitt och ingen annans och som jag kommer att få skämmas för varje dag. Mitt svek mot mina barn. En sak som jag aldrig kommer att förlåta mig själv för.

Vems är då ansvaret vid självmord eller självmordsförsök? Kommunens? Landstingets? Statens? Samhället? Mitt eget? Någon annans? Mitt eget är alltid svaret från min sida. Jag kommer alltid att ha det i mina tankar och jag kommer inte att göra ett nytt försök. Jag vill inte svika mina barn igen.

Men man ska inte heller förakta den som gjort ett försök och lyckats. Personen i fråga lämnar garanterat denna värld i stor förtvivlan och många känner saknad i mycket lång tid efteråt. Vi kan inte hjälpa att vi mår dåligt på olika sätt. En del är skörare än andra i psyket, lika gärna som att en del bryter ben lättare eller får blåmärken lättare. Vi är alla människor och unika varelser.

Micke

Det här inlägget postades i ensson, Mina tankar och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Vems är ansvaret?

  1. Bo Sundbäck skriver:

    Du skriver om ett svårt och känsligt ämne Micke.
    Jag minns när du själv berättade detta för mig för några år sedan. Det var modigt att berätta Micke.
    Handlar inte om att döma – eller fördöma – förlåtelsen däremot är gudomlig.
    Tror att det är viktigt vi ser varandra som medmänniskor. Lätt att säga – ja jag vet.
    1500 mäniskor i Sverige lyckas just med den handling du beskriver Micke – ta sitt eget liv. Mångdubbelt fler försöker men lyckas inte.
    Inom trafiken pratar man om nollvision – inga döda. Det är bra; men ska vi jämföra så dör det tre gånger så många av självmord som av trafikolyckor. Vi borde ha en nollvision härvidlag också. Då handlar det om allas ansvar – att vi ser varandra i vardagen.
    Fann två länkar som jag tycker är av intresse att läsa…;

    http://deprimerad.net/for-allmanheten/om-depression/allmant-om-depression/hur-vet-jag-om-jag-ar-deprimerad/
    http://user.tninet.se/csz433c/homepages/evah/html/bega_inte_sjalvmord.htm

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *